BYGG- OCH KULTURVÅRD


Känner du till något Kubbhus i Östervallskog med omnejd?
Kubbhus - ett hus av ved och lera.


För snart 30 år sedan läste jag en artikkel om ett Kubbhus, eller Vedhus som det också kallas. Den väckte min nyfikenhet och jag gick som vanligt till mitt eget uppslagsverk, vad det gällde byggnadsvård och kulturvård,  dvs. min far. Denna gången var en av de få gångerna som han inte kunde ge mej svar. Det kanske är just därför jag aldrig har glömt denna artikelen. Tanken på att ta reda på mer om Kubbhus dök upp med jämna mellanrum, men tiden räckte aldrig till att göra allvar av tanken. När vi flyttade till Hagen hade ingen av oss varit inne i ladugården, men när vi tatt över gården gick vi på upptäcksfärd. Det visade sej att jag hade blivit ägare till en ladugård som hade både fjös och stall byggt av kubb/ved.

Min far är för länge sedan borta, men jag har med åren fått ett nytt och bredare kontaktnät med kunnigt folk innom både byggnadsvård och kulturvård. Många frågor har med tiden blivit besvarade, andra är fortfarande obesvarade, och inte minst så har min nyfikenhet inte slocknat.

Lera är ett spännande produkt, inte minst om man frågar Per Egil (min man), som blir väldigt entusiastisk när det blir tal om att mura med lera. Tro att han var lycklig som fick vara hantlangare till Hilmersson, när vår bagarugn byggdes. Hela brännkammaren är nämligen murat med just lera. Runt förra sekelskiftet var lera också det material som Kubbhus traditionelt blev murade med. Jag vet att just Värmland var en del av Sverige där det var vanligast att denna tekniken användes till fähus, men i andra delar av Sverige, framför allt runt Stockholm, var det vanligare att man använde tekniken till bostadshus.  Under samma tidsperiod (1870 -1930) blev det också byggt kubbhus i Norge, flera prästgårdar och andra större gårdar använde kubb i sina ekonomibyggnader. Det blev också byggt bostadhus av kubb där. Som det ser ut nu så finns det fler bevarade byggnader i Norge. Men det är svårt att veta exakt hur många byggnader det verkligen finns, eftersom husen ser ut som «vanliga» hus från den samma tiden, både vad det gäller extriör och utforming. Därför är det möjligt att jag åkt förbi flera byggnader här i trakten utan att veta att de är byggda av ved och lera.

Känner du till någon byggnad eller har någon annan information, ta gärna kontakt via mail (peg.al@live.no), telefon +47 90643453, brev (Ann Louise Grimstad, Norra Ivarsbyn Hagen, 670 10 Töcksfors, eller kom och besök oss.


















VI ISOLERAR VÅRT HUS MED HAMPA
– som enltigt oss är en av de bästa isoleringsmaterialen.

Huset ”kan andas”, dvs det blir naturlig fuktreglering i huset, eftersom hampan både har hög buffertkapacitet och har en naturlig fuktreglering. Detta leder till ett  jämnare, skönare klimat inomhus
Hampafibrer innehåller inga miljöfarliga kemikalier, den odlas naturligt utan besprutningsmedel och den är lokalproduserad (Grästorp). Den är klimasmart eftersom varje kilo isolering som används binder 1,4 kg koldioxid.

Dessutom är det enkelt och roligt att isolera, inget irriterande damm (den långfibriga) eller ”vassa ingredienser” som gör att det sticks och svider i hals och på armar. Det går också fort eftersom man varken behöver mäta ut eller kapa.


Som ett exstra pluss tycker inte mus om hampa. Det fick vi faktiskt bekräftat nu i vinter. Husets gamla fönster som vetter ut mot nybygget, var då ersatta med friggolitt som var ”drevat” med hampa. En kväll när vi satt vid TVn hörde jag hur en mus var i väggen. Med fasa tänkte jag hur enkelt det var för den att komma in, den behöved i princip bara gå rakt in genom hampan. Men musen valde heller att lämna huset.......